Hej då från Göran

2020-03-20

Tack för mig!

Det har blivit dags för mig att säga hej då! Efter 33 fantastiska år på Siemens går jag in i nästa fas: livet som pensionär.

 

Det var en tillfällighet att jag efter Lunds tekniska högskola hamnade inom automationsbranschen. Då, 1983, hamnade jag inte på Siemens utan på ett företag som hade agenturen för Modicon, världens första programmerbara styrsystem. Då visste jag inte vad programmerbara styrsystem var. Nu när jag snart slutar min yrkesbana är jag fortfarande kvar i samma bransch, en bransch som alltid har legat mig varmt om hjärtat även om jag har gjort utsvävningar till andra avdelningar inom Siemens, ett företag som ju har många möjligheter till yrkesmässig variation.

 

1987 började jag min resa på Siemens, som försäljningsingenjör för styrsystemet Simatic S5. Det innebär att jag har fått vara med om Siemens utvecklingsresa på automationssidan, från att ha varit en mindre aktör till att vi blev marknadsledande med vårt nu världsledande automationssystem Simatic.

 

Det roliga är att grunden i den teknik som jag lärde mig i stort sett är densamma så här många år senare. Såklart har tekniken byggts ut, bland annat med möjligheterna inom kommunikationsteknik, nya HMI-plattformar, SCADA-system, DCS-system, webbteknologi och molnsystem. Men kärnan i tekniken är fortfarande densamma. Det pratas idag mycket om disruptiv teknologi, det vill säga teknologi som genom att den löser problem på helt nya sätt tränger bort existerande teknologi, men vi är inte där än. Framtiden med AI, Edge Computing och low code-programmering är några exempel på verktyg som kommer att förändra vår bransch framöver.

 

Det har verkligen varit jätteroligt att under de här åren ha fått vara med på denna resa, där vi idag är marknadsledande inom automatisering och digitalisering. Vi har kommit in med vår teknik på de stora svenska företagen, som till exempel Volvo, Scania, SKF och Tetra Pak för att nämna några. Även inom processindustrin har vi numera en stor installerad bas. Exempel är Billerud Korsnäs nya kartongmaskin i Gruvön och Stora Ensos flaggskepp i Skoghall för tillverkning av vätskekartong som numera är automatiserad med vår teknik. Industrin i Sverige är ju inte bara storföretagen. Kraften och innovationsförmågan i alla små och medelstora företag har kanske varit det mest stimulerande under alla år.

 

Under åren har jag träffat väldigt många trevliga och kompetenta människor. Vi som är i denna bransch gillar den så mycket att vi blir gamla i den. Det måste betyda att den har något alldeles speciellt.

 

Med ålderns rätt känns det ändå bra, om än även konstigt, att nu gå i pension. Det passar bra nu när det är dags för branschen att byta skepnad, både vad gäller tekniken och vad gäller oss äldre män. Jag hoppas på en bransch med större diversifiering för en än bättre och roligare industri.

 

Jag vill tacka alla människor jag har träffat under åren, både medarbetare, kunder och branschkollegor. Det har varit en fantastiskt rolig resa som började i det lilla och som, för min del, slutar nu när automations- och digitaliseringsteknikens möjligheter ligger högst upp på agendan för Sveriges industriföretag. Det är också väldigt roligt att industrin och industriteknik har kommit i ropet igen och att samhället har förstått att det är viktigt att kunna producera effektivt med hög kvalitet i Sverige. Svensk industri har blivit viktig igen och det har återigen blivit fint att vara stolt över våra svenska industriföretag – och det med rätta.

 

Den 1 april lämnar jag med varm hand över ansvaret till Mikael Leksell, som jag var med och anställde på Siemens AB 1997 och som jag är säker på, tillsammans med vårt starka team, kommer att fortsätta utveckla vår verksamhet och position inom svensk industri. Jag är kvar i en övergångsperiod som rådgivare fram till oktober. Därefter ser jag fram mot att äntligen få tid för mina övriga intressen i livet – även om automatisering och digitalisering är svårslagna intressen.

 

 

Vad kan vi göra för att locka fler kvinnor till Sveriges industri?